Det vi lägger mycket tid på har större konsekvenser än många kanske anar. Visste du till exempel att det går att se förändringar i hjärnan hos professionella schack- och Go-spelare? Dels så är hjärnaktiviteten annorlunda jämfört med amatörer som spelar, och så är det faktiskt även fysiska skillnader i hjärnan.

Detta är i sig inget nytt, det har man vetat länge när det gäller brädspel som schack men på senare år har det även gjorts ett antal studier på Go-spelare och man kan se liknande skillnader hos dem.

Fascinerande nog så kan man se skillnader i hjärnaktiviteten mellan schack och Go-spelare. Hos schackspelarna aktiveras den vänstra hjärnhalvan aningen mer, hos Go-spelare den högra. Den vänstra hjärnhalvan brukar betraktas som den analytiska, och den högra som den mer kreativa, intuitiva och holistiska hjärnhalvan. Och det kan nog många Go-spelare känna igen sig i; även om det är mycket analys i Go så är det samtidigt mycket känsla och intuition.

Att hjärnan är vad man kallar för plastisk är väl etablerat även om man bara börjat skrapa på ytan för vad det faktiskt innebär. I ena änden av skalan finns det som sker i hjärnan vid inlärning och minne, i den andra änden av skalan är den omorganisation av nätverk som kan ske efter en skada. Det finns även forskning som tyder på att åldersdemens och Alzheimers till viss del kan bromsas genom rätt sorts ”hjärngymnastik”.

De undersökningar som visat på skillnader i hjärnan hos Go-spelare har huvudsakligen sett på professionella spelare som studerat spelet under många år. Med andra ord ska det förmodligen mycket till innan det är mätbara skillnader, men det är ändå en fascinerande upptäckt.

De fysiska skillnader man sett är bland annat ökad mängd grå hjärnsubstans i vissa regioner, liksom ökade förbindelser mellan olika nätverk. De områden man sett en ökning i är bland annat förknippade med kognitiva processer som spatial perception, uppmärksamhet, arbetsminne och exekutiv kontroll. Intressant är också att detta inte handlat om några exceptionellt begåvade individer, snarare har de varit helt vardagliga när det kommer till IQ.

Långvarig mental träning av det slag som krävs för att bli en expert på Go kan alltså skapa varaktiga förändringar i hjärnan som är nyttiga för sådana grundläggande saker som inlärning, teoretiskt tänkande, problemlösning och självkontroll.

När man tänker på detta är det kanske inte så förvånande att det i Asien finns en utbredd uppfattning om att Go kan vara till hjälp för skolgången. Det har också använts som hjälpmedel för stökiga skolklasser och för aktivering av äldre och människor med olika former av funktionsnedsättning. Det finns även studier som visar på att Go kan vara till hjälp för personer med ADHD.

Källor med mer information:

Reitman, JS. Cognitive Psychology 1976. Skilled perception in Go: Deducing memory structures from inter-response times

Duan et al. PLoS ONE 2012. Large-Scale Brain Networks in Board Game Experts: Insights from a Domain-Related Task and Task-Free Resting State (OPEN ACCESS)

Sohn et al. Brain Behav. 2017. Higher extrinsic and lower intrinsic connectivity in resting state networks for professional Baduk (Go) players (OPEN ACCESS)

Chen et al. Cognitive Brain Res. 2003. A functional MRI study of high-level cognition: II. The game of GO

Jung et al. Front Hum Neurosci. 2013. Exploring the brains of Baduk (Go) experts: gray matter morphometry, resting-state functional connectivity, and graph theoretical analysis (OPEN ACCESS)

Lee et al. NeuroImage 2010. White matter neuroplastic changes in long-term trained players of the game of “Baduk” (GO): A voxel-based diffusion-tensor imaging study

Kim et al. Psychiatry Investig. 2014. Baduk (the Game of Go) Improved Cognitive Function and Brain Activity in Children with Attention Deficit Hyperactivity Disorder (OPEN ACCESS)

Tachibana et al. Trials 2012. A GO intervention program for enhancing elementary school children's cognitive functions and control abilities of emotion and behavior: study protocol for a randomized controlled trial (OPEN ACCESS)